:-(

Igår var jag, för 4:e gången, på kvinnokliniken och jag fick bekräftat det vi befarade. Fostret lever tyvärr inte, det fanns inga hjärtljud och det har gått tillbaka i utvecklingen. Har fått tid för skrapning på fredag. Usch, fy och blä........ Livet känns tungt just nu. Detta är ju heller inte det enda som hänt det senaste året. Man kan säga att luften gått ur mig, jag känner att jag klarar inte av mera tråkiga saker/besked nu. Nu får det banne mig vara nog. Hoppas verkligen att jag inte åker på infektion efter ingreppet så att jag till råga på allt ska ligga sjuk med feber, ont och blödningar över jul. Jag såg verkligen fram emot julen detta år men en stor del av glädjen har tagits ifrån mig. Jag kan inte låta bli att undra vad jag har gjort för att förtjäna så mycket skit. Jag vet att det finns många som har det värre än jag men ska jag se till allt som inträffat för mig och min närhet i år så känner jag mig väldigt liten på jorden. Jag känner att jag befinner mig i ett stort svart hål och famlar för at ta mig upp. Efter varje händelse hamnar jag i hålet, jag lyckas sedan ta mig upp men för varje ledsamhet så hamnar jag längre ner i hålet vilket gör att det är svårare att ta sig upp. Är glad att 2010 snart är slut och hoppas på ett betydligt bättre 2011.