Sönderstressad

Har känt mig alldeles sönderstressad på sistone. Det har varit alldeles för mycket måsten och för lite tid. Tempot denna sista termin är ruskig och det har inte blivit bättre av föreläsare som ger otydlig info och delar ut tentor som vi sedan inte ska ha och säger att uppgifter ska lämnas in fast de inte ska det. Eftersom jag vill vara ute i god tid och hinna läsa allt och påbörja uppgifter i tid, just för att slippa stressen, har haft det fruktansvärt stressigt. Jag har ju gjort så mycket extra som jag inte behövt och lagt ner otaliga timmar på det. Ja, ja idag lämnades i alla fall två hemtentor in och jag hade det sista seminarier i denna 5 veckors kurs. På måndag är det dags för nästa kurs och det verkar fortsätta med ett ruggigt tempo, hoppas dock att det blir lite lugnare. Jag känner att det inte är bra med det tempo och den stress jag just nu har i mitt liv och jag hoppas at inte pyret tar skada. Ska försöka lugna mig lite men det är inte lätt. Efter 9 timmar på uni idag tog jag bussen till stan och mötte upp maken efter jobbet. Sedan hämtade vi barnen som var hon sin gammelmormor och därefter bar det iväg till affären för att handla lördagsgodis och annat vi behöver inför helgens kalas. Sedan åkte vi hem och maken stack iväg och hjälpte en granne med bilen medan jag lagade mat och bakade. I morgon blir det kalas med min sida av släkten och på söndag kommer makens så det är mycket att baka och fixa. Tänk att det i morgon är 9 år sedan jag blev mamma för första gången och på måndag är det 6 år sedan jag blev det för andra gången och om ca 100 dagar är det dags igen :-)

BM-besök

Är nu hemkommer från dagens BM-besök. Har ju varit lite struligt med mina barnmorskor och tyvärr blev jag inte förtjust i den jag hade idag, trots att jag haft henne tidiagare graviditet och jag hade för mig att hon var bra. Jag hade ju en mycket sympatisk BM, som jag tyckte mycket om, vid förra graviditeten (som slutade med MA och skrapning) och fick henne även när jag åtet blev gravid och var hos henne vid hälsosamtalet och inskrivningen. Sedan fick jag höra att hon skulle jobba på en annan VC under hösten och blev då tilldelad en ny BM som jag aldrig hann träffa för hon blev sjukskriven. Så då fick jag en annan, hon jag var hos idag. Tyckte hon mest ville få besöket överstökat vilket var trist för jag hade verkligen sett fram emot det idag. Hon undrade om jag hade några frågor, mätte magen och så lyssnade vi på hjärtljuden sedan skickade hon mig vidare till labb. Magen mätte hon snabbt och sa att hon mätte i överkant/stort/högt. Vet inte riktigt vad hon menade...om hon mätte större än vad det är....eller vad?? Men mycket riktigt fick jag ett högt mått. Har tidigare graviditeter legat på normalkurvan vid mätningarna men nu låg jag nästan uppe på den övre, ca 2 cm högre än normalkurvan. Hon sa inget mer om det men om jag fortsätter ligga högt så kommer jag ta upp det med henne vid nästa besök. Betyder det att jag kommer få ett större barn eller vad? Med båda mina andra tjejer har jag som sagt legat på kurvan och ändå har det skiljt nästan 600g i födelsevikt mellan dem. Känns inte som att det där måttet är så tillförlitligt gällande barnens vikt och det är väl kanske egentligen inte ens det som det mäter. Utan det verkar mer vara en koll på att magen växer och om den gör det i ungefär samma takt under graviditeten. Det tog tid innan hon hittade hjärtljuden och det var inte förrän jag upplyste henne om att jag har moderkakan i framvägg som hon mätte lite mer på sidan och då hittade det med en gång. Och inte fick jag reda åp hur många slag det slog heller för det sa hon var svårt att mäta och att det skulle bli lättare längre fram. Varför? Pga moderkakans läge eller vad? Suck...Hon skulle i alla fall skicka en remiss angående basängträning för min foglossning, alltid något! Missade helt att fråga om moderskapsintyg och hon sa inget så jag får ta och ringa i morgon angående det. Vill ju gärna få det snarast så att jag kan skicka in det till FK. Hoppas på att nästa besök känns bättre. Tycker det är viktigt att ha, åtminstone lite, förtroende för BM och att man känner att hon bryr sig och tar en på allvar och engagerar sig. Kanske är för mycket begärt vad vet jag men hon är ändå en del av denna graviditet och jag vill att det ska kännas bra att gå till BM och det gjorde det inte idag.

Helgens kalas

Söndagskvällen är här och jag är helt slut. Det har varit en intensiv men trevlig helg. Eftersom båda barnen fyller så tätt så blir det ju många kalas på kort tid. Förra året körde vi alla kalasen på en helg, 4 st, men det kände vi att vi inte orkade med i år. Så nu delade vi upp det på två helger. Denna helgens barnens kalas med sina vänner och nästa helg släktkalas. Igår var det minstingens tur att ha sitt kalas. Vi hade jätte tur med vädret. Solen sken och det var varmt. En helt underbar höstdag! Så vi kunde ha hela kalaset ute, både lekar, mat, fika och skattjakt. Tror alla uppskattade det, det lät så i alla fall. I dag var det den stora tjejeens tur. Hon hade discobowlingkalas tillsammans med 10 tjejkompisar och en killkompis :-) Han såg lite förskräckt ut i början men såg sedan ut att trivas aldeles utmärkt. Det blev också väldigt lyckat och det var skönt att bara ha ett kalas hemma och det var inte speciellt dyrt heller att ha det på det stället vi var. Nu är det bara att ladda om inför en ny intensiv vecka. Har två obligatoriska seminarier, två hemtentor och ytterliggare en skriftlig uppgift till veckan + två släkkalas till helgen. Hjälp säger jag bara! Tur att jag inte är höggravid ännu. Gillar inte att behöva stressa så mycket som jag gör just nu och jag försöker intala mig själv att jag ska ta det lugnare och inte stressa upp mig men det är inte lätt när dygnet och veckan inte har fler timmar.

I morgon är det dags för första BM-besöket sedan inskrivningen. Längtar efter att få höra pyrets hjärta slå! Ska bli så mysigt :-) Men först blir det till att förbereda seminarieuppgifter och skriva på hemtentor på uni...... Men nu ska jag njuta av att det än så länge "bara" är söndag kväll tillsammans med min man, en serie vi följer och något gott att äta!

v 25

Ytterliggare en milstolpe är nådd! Jag har gått in i v 25 och det känns så bra :-)

Triss i tjejer

Har tre kompisar som nyligen fått barn, tre dagar på raken och tre tjejer blev det. Åhhh vad det får mig att längta efter vårt pyre. Vill träffa henne snart, men inte för snart. Vill ju inte föda än på många veckor men gärna 1v eller 2 innan BF, det skulle inte göra något. Pyret är ofta aktiv om dagarna och det är härligt att känna buffarna, sparkarna och att hon rör på sig därinne. Har börjat få en del sammandragningar också. De gör ofta inte ont, känns mest lite obehagliga. Men om jag stressar mycket eller anstränger mig fysiskt så kan de ibland göra lite ont. De blir en påminnelse om att jag ska lugna ner mig lite och ta det lugnt. Tror inte att det är någon fara. BM sa att det är vanligt med mycket förvärkar och så när det är tredje barnet. Märker att jag blir lättare trött igen. Och när jag blir så trött så går luften helt ur mig och jag känner mig helt slut. Lite jobbigt för det är så mycket framöver i skolan och med barnens fördelsedagar. Denna helgen har vi presentshoppat till dem. Nästa helg ska de ha sina kompiskalas + att vi ska på ett släktkalas. Helgen därefter fyller tjejerna år så då kommer släkten och firar både lördag och söndag. Kommande 2 helger är det kusiner till barnen som fyller år. Så många kalas blir det framöver och mycket pengar man ska ut med. Ska försöka hitta lite tid att andas också men det känns inte som att tiden finns till att inte göra något just nu. Kommande två veckor har jag tre obligatoriska seminarier och tre inlämningsuppgifter som ska in till uni förutom allt som finns att göra inför/med tjejernas kalas. Usch vill inte tänka på det. Hoppas på en lugn och skön kväll ikväll i alla fall. Barnen har inte varit på sitt bästa hummör idag, tror det beror en hel del på vädret (det vräker ner) och de har därför inte kunnat/velat vara ute vilket märks på humöret. Ska försöka få i mig lite att äta nu och lägga mig i soffan och vila. Önskar alla en riktigt mysig söndagkväll!

10 år har gått

11 september förknippas av många världen över som en sorgens dag, en terrorns dag. Men för mig och min man är det också en glädjens dag. Det var nämligen denna dag för 10 år sedan som min man friade till mig. Vi befann oss på den slingriga Trollstigen i Norge utan kontakt med omvärlden. Jag satt på en stor hög sten och min älskling stod nedanför mig och darrande frågade om jag ville gifta mig med honom. Så för oss är inte denna dag enbart ledsam och hemsk. Världen förändrades den 11 september 2001 och det gjorde den även för mig och min man. För oss är dock dagen en blandning mellan orehörd glädje och lycka men också ledsamheter och sorg. Dock är minnena från dagen mest lyckliga för oss detta eftersom vi inte hade någon kontakt med omvärlden så vi visste inte ens om det som hänt i USA förrän dagen efter då vi begav oss hemåt. Vi bodde i Stockholm på den tiden och jobbade på Arlanda så snacka om att komma hem till kaos. Bland annat jobbade vi för American Airlines och det var som att komma till en helt annan arbetsplats än den vi lämnade. Jag kommer aldrig glömma vad jag gjorde eller var jag var den 11 september - den dagen kommer alltid ha en stor plats i mitt hjärta på både gott och ont.

Stort grattis

Ett jätte stort grattis till Längtan till ett barn som plussat och nu väntar ett syskon till Dutt. Är så glad för er skull!

v 23 (22+0) eller?

Blir inte riktigt klok på hur man ska räkna egentligen. Enligt den uträkning som gjordes på RUL har jag brytdag på fredagar och går då in i v 23 (22+0) idag. Detta stämmer med uträkningen på FL. Enligt mina två widgets här bredvid är jag i v 22+1 idag och BM på den VC jag går på räknade på att jag var två dagar längre än uträkningen BM på RUL gjorde....knepigt. Egentligen spelar det väl inte så stor roll men jag tycker det är konstigt att det räknas så olika fast BF är den samma. Idag har jag i alla fall gått minst 22+0 veckor vilket innebär att jag nu tillhör förlossningen och pyret räknas som bebis, inte som foster längre. Det är två veckor kvar tills jag ska till BM och då hoppas jag få lyssna på hjärtljuden. Pyret har varit lite lugnare de senaste dagarna men jag känner av henne flera gånger om dagen i alla fall så det är riktigt skönt. Tycker nästan att magen är lite mingde också men samtidigt så varierar det beroende på dag och vad jag har på mig.

I helgen ska vi fixa inöfr barnens födelsedagar. Har ordnat barnvakt på dagen i morgon så vi kan åka runt själva mannen och jag. Det blir både lättare och trevligare för barnen är inte speciellt förtjusta i att gå i affärer. Vill ju dessutom inte ha dem med då vi handlar. De var med förra helgen i affärer och skrev önskelistor och visade vad de ville ha. På söndag blir det dop, ett hemmadop i några kompisars trädgård. Det ska bli riktigt mysigt.

Nu är det dags att fortsätta med studierna. Denna termin är inte att leka med. Hujamejen.......Önskar alla en riktigt trevlig helg!

Livet!

13 år idag!

Jag och mannen firar 13-års dag idag! Det hade jag totalt missat...... Kom på det för en liten stund sedan. Det är inte lätt att hålla reda på alla dagar och vi brukar mer fira vår bröllopsdag nu för tiden än den dag vi blev tillsammans. Fast den dagen är ju också värd att fira egentligen. Det har inte varit någon enkel resa utan en ganska gropig sådan men vi har stått emot alla motgångar. De har på många sätt stärkt oss. I bland har det sett riktigt mörkt ut och andra gånger har det skimrat runt oss. Stort grattis älskling! Det får bli lite god mat och mys i kväll i alla fall.