Min man och jag

Min man och jag har varit ett par i 12,5 år. Det är lång tid, riktigt lång tid. Och det har inte alltid varir en dans på rosor utan långt ifrån. Vi har kämpat och varit nära att ge upp många gånger. Vi har gråtit, skrikit, våndats i det tysta och stått längst ut på kanten vid så många tillfällen. Men vi har inte gett upp och det är jag tacksam för. Vi har båda sårat varandra djupt men vi har också älskat varandra innerligt och gett varandra en trygghet, en glädje och en ny livslust.

Något som vi båda har problem med och som skulle kunnat blivit vårt fall flera gånger om är att vi båda är tysta av oss. Vi har växt upp i familjer där man inte pratar om känslor utan där man ska bita ihop, glömma och gå vidare. Vi har fortsatt leva efter de premisserna och det har skapat många missförstånd och gett ett avstånd mellan oss. Vi har varit nära att ge upp vår relation och kärlek flera gånger men har ändå till slut valt att fortsätta försöka och kämpa vidare. Känslorna finns där men också osäkerheten.

Min man har vid med än ett tillfälle svikit mig och tanken på att lämna honom har funnits där. Ibland har jag undrat om jag stannar av trygghet eller av kärlek. Jag vet att jag älskar min man men jag tar samtidigt heller inte för mycket skit. Jag har sagt till honom att nu får det vara bra, nu räcker det och jag hoppas att han förstår allvaret i mina ord och jag hoppas att han inte sviker mig eller mitt förtroende igen. Jag älskar honom men jag kan inte leva med honom om jag inte kan lita på honom. Jag kan inte leva med någon som gång på gång sviker mig och gör mig ledsen för det äter upp mig innifrån och gör att jag tappar bort mig själv. Jag har flera gånger undrat vad jag gör för fel, vad det är för fel på mig och så ska jag inte behöva tänka.

Min man kan även vara världens underbaraste. Han kan överraska mig, ge mig komplimanger och se på mig som att jag är den enda kvinnan i världen. Han går upp med barnen på mornarna och låter mig sova vidare, han ger mig massage för han vet att det är bland det bästa jag vet. Det finns många småsaker i vardagen som han gör för mig och han visar då att jag är viktig och betydelsefull för honom.

Vi har haft en svajig vecka. Vi har varit trötta och inte haft någon energi att vårda vårt förhållande och jag vet att det måste bli ändring på det igen. Vi får inte fortsätta gå runt i det tysta. Vi måste bli bättre på att prata om våra tankar och känslor. Vi vet det båda två men har ibland inte energi till det. Förhoppningsvis får vi vila ut i helgen och vårda vår relation. Vi behöver det.

Finns det en mening?

Har funderat mer och mer på sistone om ödet och om det finns en mening med allt som sker. Kanske fanns det en mening med mitt MA? Det kanske finns men mening med att ÄL och mens inte kommer? Det kanske finns en mening med att jag ska till läkaren den 14 mars? Det kanske finns en mening att jag även fick min ögonoperationstid den 14 mars och hinner med båda besöken?

Det kanske finns en mening med allt som sker? Eller det kanske är ödet?

Det går att vända och vrida på detta i oändlighet och hur ledsen jag ändå blev över mitt MA så finns det kanske en djupare mening bakom. Det kanske inte var meningen att jag skulle få barn med bara en termin kvar av utbildningen. Det kanske inte hade varit praktiskt möjlig för mig att skriva c-uppsats med en 4-6 månaders bebis. Det kanske är meningen att jag ska göra min ögonoperation nu och förhoppningsvis då slippa en hel del bekymmer jag nu har med ögonen. Hade jag varit gravid nu så hade den blivit uppskjuten. Då hade jag inte kunnat börja övningsköra under våren vilket jag förhoppningsvis nu kommer kunna göra om operationen lyckas.

Jag vet inte....kanske bara svamlar........
Det jag vet är i alla fall att missfall, utebliven ÄL och mens gör ont i både själ och hjärta.

Helgen som varit

Har haft en mycket trevlig och mysig helg tillsammans med familjen, släkt och vänner. En kompis och hennes familj var på besök i lördagskväll och vi åt gott och mådde gott. Provade att tillaga en ny cheesecake som jag kan rekomendera. Den var enkel att göra och smakade riktigt fräscht.

http://www.ica.se/recept?recipeid=713241

I söndags var vi hemma hos makens föräldrar och åkte på vägen hem förbi hans storebror och familj där det bjöds på semlor. Äter inte semlor själv men det var roligt att ses. Jag och svägerskan pratade om graviditeter, förlossningar och missfall. Hon undrade hur det gick för oss och jag berättade som det var, att det inte går alls just nu men att vi förhoppningsvis ska få hjälp framöver. Efter besöket dit bar det av hemmåt igen. Åtminstonde för resten av familjen. Själv träffade jag två vänner en stund innan det blev dags att åka hem till familjen och soffan. Han hunnit träffa många personer jag tycker om denna helg men det har samtidigt inte varit stressigt utan en riktig toppenhelg. Hoppas på många sådana framöver. Det är underbart att få ladda batterierna och må gott.

Äntligen.....eller?

Undrar om det möjligtvis kan vara så att ägglossningen äntligen är på G. Fick vita, trådiga flytningar igår, tog ett ÄL-test och ett svagt streck visade sig. Flytningarna har fortsatt även idag och jag tog ett nytt test och det var lika svagt det. Vet inte om det innebär att ägglossningen är på väg eller att jag nyligen haft den? Ingen aning får se om jag kollar i morgon igen eller om jag bara låter det vara. Hur som helst vi kör på och ser vad som händer. Hoppas, hoppas att det äntligen kommer igång. Har ont i nedre delen av magen vilket jag tidigare har förknippat med ÄL. Men vad vet jag. Jag har trott att jag haft ÄL-flytningar vid andra tillfällen också utan att det varit det. Det är bara att vänta och se helt enkelt. Antingen kommer mensen om ca två veckor eller så får jag ett + och i så fall var det ÄL eller så händer ingenting och då har jag inte ÄL nu.

Ska lägga barn snart och sedan mysa framför en film med mannen min.

Mina graviditeter

Tänkte skriva ner en liten sammanfattning över mina graviditeter. Har ju varit gtavid fyra gånger vilket resulterat i två underbara tjejer och två MA.

Våren 2000 slutar med p-piller

Våren 2001 blir äntligen gravid

Aug 2001 MA i v14 (Får bruna flytningar och åker in för kontroll, vid VUL konstateras MA. Fostret hade slutat utvecklas redan i v7)

Jan 2002 Är på läkarbesök för att börja genomgå undersökning/utredning för att se i fall något är fel i o m att det tog ett år att bli gravid och att jag sedan fick ett MA

Slutet av jan 2002 Får ett + på stickan. Är åter gravid och denna gång går det vägen

Okt 2002 Dotter 1 föds

Våren 2004 slutar med p-piller igen

28 januari 2005 Får ett + på stickan.

okt 2005 Dotter 2 föds

juli 2010 Slutar åter med p-piller. Får vänta närmare 11v på mens. Den kommer 27 sep

27 okt 2010 ÄL

8 nov 2010 Får + på stickan

13 dec 2010 MA konstateras

17 dec 2010 Skrapning

17 feb 2010 (Idag) Har fortfarande inte fått tillbaka min mens


Vid mina graviditeter har jag haft en menscykel på 39-45 dagar så jag har alltså runt 6v mellan mina cykler. Sedan jag slutade med p-piller i juli förra året har dock menscyklerna varit mycket längre och oregelbundna. Har inte haft någon ordentlig mens sedan 27 september förra året. Har varit i kontakt med kk angående detta och en cysta som upptäcktes under graviditeten. Har fått en tid 14 mars för uppföljning av cysta och hjälp med att få igång ÄL och mens igen. Tyvärr visade det sig idag att denna tid krockar med en ögonoperation jag ska göra så jag ska ringa tillbaka till KK i morgon och hoppas kunna få en tidigare tid. Vill verkligen få igång ÄL igen så vi kan försöka på nytt.

En tanke till er därute

Skickar en tanke till de kvinnor vars bloggar jag följer som äntligen fått sina efterlängtade plus men som nu befarar missfall pga bruna flytningar och/eller blödningar. Jag tänker på er och håller tummarna för att det ska gå vägen för er och att de små stannar där inne och fortsätter växa.

Alla hjärtans dag

Idag är det alla hjärtans dag! Har tillbringat dagen med min älskade minsting som är hemma sjuk. Efter skolan dök andra dottern upp och senare också maken. Vi har ätit middag och myst tillsammans.

Kommande alla hjärtans dag hoppas jag att vi har ytterliggare ett hjärta som slår i familjen. Ytterligare ett älskat litet barn som delar vårt liv, vår vardag, vårt här och nu!

Illamående

Jag har verkligen försökt ett par dagar att lägga alla tankar och funderingar på graviditiet, mens och ÄL åt sidan men det är omöjligt. Försöker i alla fall att inte tänka så mycket på det. Men hur lätt är det när jag de senaste kvällarna varit svagt illamående och likaså på morgonen idag. Att vara illamående är kanske inte så konstigt med tanke på att minstingen haft magsjuka men det känns inte som sådant illamående. Jag har dessutom bara känt av det morgon och kväll. Så skumt, det är väl hjärnspökena som härjar. När man vill något så starkt och tänker så mycket på det så både känner och upplever man saker som egentligen inte sker/finns där. Så har det varit för mig nu tidigare och antagligen nu också. Har därför under dagen börjat få värk kring livmodern. Kanske är så att mensen eller ÄL äntligen är på G. Med tanke på mitt illamående i morse så tog jag fram några stickor och testade men det var neg på både ÄL-test och graviditetstest. Suck!

Funderingar

Jag har funderat en del de senaste dagarna kring det här med ÄL, mens, graviditet och bebis. Som det är just nu så kan jag inte bli gravid med tanke på att varken ÄL eller mens verkar vilja dyka upp. Det har gått drygt 8 veckor och ingenting händer. Jag trodde faktiskt att jag hade stor chans att vara gravid nu. Mitt problem verkar inte vara att kunna bli gravid, för det har jag blivit 4 gånger. Utan prblemet handlar nog i stället om att jag har långa cykler med långt mellan gångerna jag har ÄL och mens. För tillfället verkar jag inte ha någon menscykel alls. Jag hade sett fram emot att längta efter bebis men just nu är jag bara frustrerad och ledsen och ju mer tiden går desto jobbigare blir det. Har inte varit riktigt lycklig sen vi bestämde oss för att försöka. Inte ens när jag fick mitt pluss eftersom jag samtidigt hade bruna och blodblandade flytningar vilket påminde mig om mitt tidigare MA. Mina tankar har kretsat kring att ta en paus, att försöka ta ett break från detta försök till att skapa ett nytt litet liv för i dagsläget går det inte. Ska nog vänta tills jag varit på KK och se vad de säger och hittar där och sedan ta ställning till hur vi ska fortsätta. Det är inte lätt att koppla bort tankarna men jag måste försöka för annars blir jag galen. Jag ska försöka fokusera på det positiva och fina jag har i livet. Jag har ju trots allt två underbara tjejer och lyckas vi inte igen så gör vi inte, eller så kanske vi gör det någongång. Båda tjejerna har blivit till när vi slutat fokusera så mycket på att bli gravid, när vi sagt att nu lägger vi ner detta och blir det så blir det. Det är inte därför jag tillfälligt lägger ner denna gång utan det gör jag för att avvakta svar från KK och för att försöka må lite bättre igen. Blir ständigt påmind av vänner och släkt som fått/ska få barn och av bloggar jag följer där fler och fler nu får sina plus. Jag är verkligen jätte glad för deras skull. Vissa var oplanerade andra noggrant planerade och de var alla efterlängtade och jag förstår att glädjen är stor i dessa familjer. Jag har beställt både ÄL-test och graviditetstest på nätet men ska försöka lägga dem på hyllan ett tag åtminstone tills jag varit på KK och förhoppningsvis får jag där hjälp med att få igång mens och ÄL igen. Ibland undrar jag om jag har rester kvar från mitt MA eller om det är cystan som spökar, eller har jag kanske fått PCO eller vad är det som händer i min kropp egentligen. Den enda ordentliga mens jag haft de senaste 7 mån var 27sep och det är evigheter sedan. Om jag åtminstone har ÄL och mens så finns ju chansen och möjligheten att bli gravid oavsett om jag planerar det med ÄL-test eller bara låter det bli som det blir. Vid regelbunden mens har man ju ungefär en chans i månaden och hur många har jag haft.........jo 2 st sedan i juli förra året :-( ena gången lyckades vi ju då pricka in men det ledde till MA. Ja det får helt enkelt bli ett uppehåll nu tills jag varit på KK så får vi se vad som händer sen, det som sker det sker. Är just nu väldigt svårt att påverka det som händer med kroppen men om någon har några tips tas de tacksamt emot.

Magsjuka i huset

Har sjukstuga här hemma. Minstingen har drabbats av magsjuka. Än så länge är det bara hon som är dålig och jag hoppas att vi andra klarar oss. Riktigt trist är det med denna magsjuka. Hade både barnkalas och middag med vänner inplanerade under helgen men nu får vi vara hemma och rå om varandra istället. Det är ju inte helt fel det heller. Det behövs ibland, att bara vara hemma tillsammans och ta hand om varandra.

I morgon är det 8v sedan skrapningen och ingen mens ännu. Suck.......

Mysdag

Har haft en riktig mysdag med familjen idag och det har varit härligt. Först träning/badhus och sedan bio och nu Melodifestivalen. Vi kollade på filmen Trassel och gillade den hela familjen. En rolig, spännande och mysig film som passade både mamma, pappa och barn. Topp!

I morgon blir det fika med vänner och i övrigt ska vi nog bara vara hemma och må gott. Dagarna,helgerna och veckorna rusar förbi och det gäller att hinna stanna upp och värna om varandra så det siktar vi på att göra denna helg.

Ska få hjälp

Ringde till kvinnokliniken på sjukhuset idag där jag gick under graviditeten och fick skrapningen gjord. De hänvisade mig vidare och när jag ringde dit fick jag en tid i mars. Så skönt att bli tagen på allvar. Hon pratade om medicin för att få igång mens och ägglossningar. Precis vad jag behöver. Förhoppningen är att jag kanske redan är gravid då men om inte så får jag hjälp att få fart på det hela. Med tanke på att jag bara haft mens en gång sen i juli och det var den 27 sep och med tanke på att den alltid varit oregelbunden (dock inte så här oregelbunden) så var det inga problem att få en tid.

På kvinnokliniken på sjukhuset pratade barnmorskan om den cysta som upptäcktes vid vul. De sa ju då att den hörde ihop med graviditeten och att den skulle försvinna men denna barnmorska tyckte det var konstigt att det inte gjorts någon uppföljuning kring dennaför det är inte alltid de försvinner så även det ska göras i mars. Det kan ju kanske vara den som ligger bakom de smärtor jag upplever. Blir så trött........

Gick också in på testlagret och beställde älstickor och gravtest så vi har här hemma. Vet inte om jag ska börja med älstickor direkt till veckan eller avvakta. Det är ju omöjligt att säga när den dyker upp och det blir dyrt i längden att testa. Vet ju inte om jag redan haft äl eller om den är på väg eller om den helt uteblir denna gång.Antagligen provar vi väl några stickor till veckan i alla fall om inte mensen dyker upp.

Skönt att det är fredag i alla fall. Har syttit i nattlinnet och pluggat fram till lunch då jag masade mig in i duschen. Snart är det dags att hämta barnen och varsin kompis till dem och sen är det helg :-)

Vart har den tagit vägen?

Jag gjorde ett nytt test idag men det var negativt. Det har i morgon gått 7 veckor sedan skrapningen och ännu ingen mens. Jag har i ett par dagar haft en förhoppning om att jag blivit gravid då jag haft en hel del hugg och värk runt äggtockarna och även känningar i brösten. Detta hade jag när jag var gravid innan mitt missfall också så ett litet hopp tändes. Men icke. Funderar på att ringa in till kvinnokliniken i morgon. Tycker att mensen borde komma igång. Jag har haft mens en gång sedan jag slutade med p-piller i juli så nu vill jag ha hjälp att få ordning på den. Hur ska vi kunna bli gravida om jag varken får äl eller mens. Är så trött på detta. Om jag åtminstone hade mens så skulle vi ju ha en chans och möjlighet men just nu känns det väldigt avlägset. Så trist :-(