Fullt upp.....hinner inte riktigt med

Har otroligt mycket att göra just nu méd uppsatsen och massa annat så det blir inte så mycket skrivet. Ville kika in och säga hej i alla fall och skicka ett stort grattis till min fina bloggvän EVL och hennes kille som igår fick se hjärtat slå på deras pyre. Är så otroligt glad för deras skull. De har verkligen kämpat och väntat och längtat. Stort grattis ännu en gång!

Skickar över lite virituell choklad till er :-)

På tal om något annat så fick jag ett så gulligt kort av min samtals-BM förra veckan. Hon skrev att hon hoppades att jag mådde bra och att jag kommer få en läkartid måndag eller tisdag efter nyår för ställningstagande till igångsättningen. Det är inte säkert att igångsättningen kommer ske just då. Det kan vara så att kroppen inte är helt redo än men då får jag i så fall komma tillbaka någon dag senare. Det närmar sig verkligen......snart är Pyret här!

VG på mardrömstentan....jippi!

Jag brukar inte lägga ut mina resultat på facebook eller prata om vad jag fått för betyg på tentor och i kurser för jag tycker inte att andra egentligen har med det att göra och jag gillar inte att "skryta" om det går bra men den här gången gjorde jag ett undantag. Det var ju en riktig mardrömstenta vi hade i föregående kurs och jag kände mig väldigt osäker eftersom det var något nytt och något som var svårt att läsa sig till. Det kändes som att det kunde gå precis hur som helst. Fick idag tillbaka reslutatet och jag fick VG och trevliga kommentarer från de lärare som höll i kursen och tentan. Så härligt! Kände mig både stolt och glad. Jag gör ju alla tentor och uppgifter ensam i denna kurs vilket blir mycket jobb och tar tid men det är också skönt att få sitta själv och skriva. Har nu bara uppsatsen kvar av mina 3,5 års studier och jag har inte fått ett enda IG eller komplettering på någon tenta. Eller ja...jag fick det en gång men felaktigt och läraren ändrade det då jag kunde visa på att jag visst hade med det han kommenterat att jag inte skrivit om. Nu tror jag att jag ska fira med lite glass :-)

En liten resa

Hit bär det av på söndag. Det ska bli så mysigt. En sista liten familjeresa innan Pyret kommer och innan vi blir fem i familjen. Det är mamma som bjuder. Vi ska hälsa på min lillasyster som bor och jobbar i Göteborg. Se hur hon bor, gå på Liseberg och må gott. Min syster jobbar på ett hotell där nere så där ska vi bo söndagnatt. Maken har tagit semester på måndag och barnen har fått ledigt från skolan. Vet inte hur mycket jag kommer orka och kunna gå med tanke på foglossningen och min häl som jag fortfarande känner av ibland men jag får se till att sätta mig och vila ofta. Vill absolut inte missa detta. Längtar efter julen och tycker att Lisebergs julmarknad är så mysig att gå på. Känns bra att passa på denna helg, innan jag kommer allt för nära BF. Kan också vara bra med lite miljöombyte och förhoppningsvis kunna skingra tankarna från kommande förlossning en liten stund. Åh vad jag längtar efter Pyret! Det är så jobbigt att Pyrets födelse ska vara så ångerladdad och fylld av jobbiga känslor och tankar. Kommer ju få världens bästa present men måste först på ett eller annat sätt ta mig igenom själva födelsen. Min samtals-BM tycker att jag är så reflekterande och har så mycket vilja och styrka i mig och det är ju skönt att någon tycker det när man tvivlar på sig själv. På ett eller annat sätt kommer jag dock ta mig igenom detta det vet jag, det måste jag ju göra och jag ser väldigt mycket fram emot resultatet. Tänk att vi snart ska få träffa vårt efterlängtade pyre :-)

En lång men nyttig och produktiv dag.

Gårdagen kändes lång och psykiskt påfrestande men också nyttig och nödvändig. Den började med lämning av barnen på sina fritids och sedan skjutsade mannen mig till sjukhuset där det var dags för nytt samtal angående min förlossningsrädsla. Hjärtat klappade och slog som bara den när jag satt i väntrummet. Har verligen inte mått bra psykiskt på senare tid då denna förlossningsrädsla tar upp mycket av min tid och mina tankar. Tack och lov har jag en jätte bra barnmorska att prata med. Hon tar mig på allvar, hon lyssnar och hon säger också mycket vettiga och nyttiga saker som jag behöver höra. Det här med förlossningsrädsla pratas det inte så mycket om i dagens samhälle. Det känns på något sätt som det är lite hysch hysch om det. Det är inget jag direkt pratar med mina vänner om, inte går in närmare på i alla fall. Vissa vet att jag är förlossningsrädd men där har samtalet stannat. Barnmorskan både såg och hörde på mig att jag inte mår bra och jag ska tillbaka om 2 veckor igen för nytt samtal. Då kommer jag förhoppningsvis få en läkartid inplanerad inför igångsättningen. Det verkade heller inte omöjligt med kejsarsnitt om jag känner att det absolut inte går med vaginal förlossning. BM sa att den möjligheten finns ju kvar även om jag gör ett försök med igångsättning så det känns bra att veta att flera valmöjligheter finns. Vill verkligen inte känna eller må så här längre men jag har insett att jag inte kommer börja njuta eller må bra förrän Pyret är ute.

Efter samtalet begav jag mig hemåt ett par timmar för att vila lite innan det var dags att åter bege sig iväg. Det var då dags för fokusgruppen till min uppsats. 6 kuratorer fanns på plats för att delta men tyvärr hade de inte så lång tid på sig som jag hade hoppats och det blev inte så mycket diskussion som jag önskat men jag hoppas att jag fått ihop tillräckligt med information. Det var ok för kuratorerna att höra av mig igen om jag har frågor eller behöver mer material så det är skönt. Ska börja transkribera om en liten stund.

Efter fokusgruppen gick jag över till makens jobb och bjöd på lite fika innan vi åkte och hämtade barnen och en kompis till äldsta tjejen. Något som ar väldigt roligt igår var att flera personer sa till mig att de inte tyckte att jag är så stor/har så stor mage, att det inte syns bakifrån, att jag är smidig och att jag är fint gravid. Eftersom jag tidigare hela tiden fått höra att jag är så stor/har så stor mage/kommer bli jätte stor osv så är det skönt att höra. Har ju haft problem med ätstörningar och haft svårt att acceptera min växande kropp trots lyckan över att vara gravid och ha en växande mage. Det har liksom varit lite dubbelt med alla känslor....Jag märker och känner själv av att tillväxten av magen lugnat ner sig och jag tycker även att den blivit lägre för det är lättare att sitta upp. Har tittat på kort från föregående graviditet och det varkar vara lite liknande för få växte inte magen så mycket på slutet som den gjorde i början. Vill gärna känna mig rörlig och någorlunda smidig resten av graviditeten.

Nu måste jag sätta fart med transkriberingen men skriver mer snart igen.

Feberfri, fredagsmys, fokusgrupp och förlossningsrädsla

Det visade sig att makens influensa var lunginflammation. Var med honom till VC idag och han har fått pencillin utskriven. Han börjar äntligen bli lite piggare och har varit så gott som feberfri idag men det lär bli en lugn hemmahelg denna helgen. Ganska skönt egentligen för jag känner mig trött och sliten men samtidigt känner jag att jag i alla fall behöver komma ut och göra någonting. Tog en promenad med en kompis under eftermiddagen idag och det var härligt. Känner av foglossningen men inte värre än att jag klarar en liten promenad så jag hoppas det kan bli fler sådana under helgen.

Jag och barnen har (än så länge/fortfarande) klarat oss utan att bli sjuka. Äldsta dottern är snuvig och har hostat från och till under en period men ingen feber och det är heller inte samma hosta som maken har. Under kvällen har vi alla kurat ihop oss i soffan och tittat på film och ätit fredagsmys. Så mysigt! Den yngsta sover nu och den äldsta ligger i sin säng och tittar på tv och jag och maken kollar på film i vardagsrummet. En alldeles lagom och lugn och skön fredagkväll med andra ord och så lär nog helgen fortsätta.

Till veckan är det dags för fokusgruppen och sedan kommer jag ha att göra med transkribering och analysering av materialet till min uppsats. Ska dessutom på nytt besök/samtal hos min samtalskontakt på sjukhuset angående min förlossningsrädsla. Ska bli skönt för jag vill verkligen inte föda. Jag ser inte fram emot det över huvudtaget utan känner nästan panik när jag tänker på det. Önskar verkligen att jag inte skulle känna som jag känner. Jag längtar enormt efter pyret och är överlycklig över att snart få träffa henne men jag vill verkligen inte föda fram henne. Jag är livrädd för att tappa kontrollen, för smärtan, för att inte orka, för att spricka, för att klippas, för att tvingas använda sugklocka osv osv......... Usch det är så jobbigt att gå runt och tänka och må dåligt över något om ju i slutändan är/blir något underbart. V33 (32+0) idag...tänk vad tiden går :-)

BM-besök v 32 (31+4)

I dag var det åter dags för BM-besök och allt såg bra ut.
Blodtryck 120/70
SF-mått 31
Hjärtljud 152


Här hemma ligger maken sjuk i influensa. Jag tror att det är det han fått i alla fall för han är nu inne på 4:e dagen med hög feber. Den pendlar mellan 39-41.5 men går ner då han äter panodil eller ipren en stund en sen stiger den igen. Jag hoppas att jag och barnen slipper bli sjuka. BM tyckte att jag ska hålla mig på avstånd från honom. Det är ju lite svårare nu när jag sitter hemma och pluggar och han är hemma och är sjuk men jag försöker att inte vara för nära. Det är ingen fara för Pyret om jag skulle drabbas men BM tyckte att det är bra om jag slipper bli sjuk och det hoppas jag också på.


Snart är det dags för utvecklingssamtal med yngsta dottern på skolan. Det är det allra första....spännande! Ska iväg om ca 1 timme och skulle behöva plugga lite innan men samtidigt är det skönt och välbehövligt med någon pluggfridag någongång för motivationens skull. I morgon ska jag på handledning och jag har mailat över lite olika texter och dokument till min handledare....får se vad hon säger om dem.

Vilken dag!

Det här har verkligen inte varit min dag. Inte nog med att vi varit utan varmvatten i flera dagar idag var maken dessutom tvungen att stänga av kallvattnet eftersom han skule installera vår nya frånluftvärmepump som kom med blixtsnabb leverans igår. När han tömt den gamla och fått ut den så visar det sig att den nya inte passar så han är iväg för att köpa grejer för att försöka få orning på det. Har bett honom kontakta någon rörmockare så vi vet att det blir rätt men nej då han ska fixa det själv. Klockan är liksom redan 18 och jag behöver få igång vattnent snart annars blir det till att packa en väska och kolla om vi kan sova någon annan stans. Är väldigt beroende av en toalett. Har alltid haft en liten blåsa men nu när jag är gravid är det extremt. Vet inte hur många gånger per dag och natt jag går på toa och jag kan ju inte direkt springa över till grannarna mitt i natten och gå på toa. Inte nog med att vi inte har något vatten förutom, mitt i matlagningen så gick dessutom strömmen i köket och det tog lång tid innan maken lyckades få igång den igen för det räckte inte med att byta proppar i skåpet inne utan han var tvungen ut för att få ordning på den. Nu är i alla fall barnen utfordrade och sen får vi se när och vad vi andra får i magen. Förutom vattnet och strömmen så har barnen inte varit på sitt mest strålande humör idag och mina gravidhormoner pallar inte det just nu. Vet inte hur många gånger jag börjat gråta....Har nu satt på en film och hoppas på en lugn och skön kväll. Skulle bara vilja krypa ner under täcktet och sova till bättre tider men eftersom maken har fullt upp med att få igång vattnet så får jag ju ta hand om barnen till de ska i säng. Hoppas innerligt att morgondagen blir bättre för detta har varit och är en riktig skitdag :-(