Alla hjärtans dag

Idag är det alla hjärtans dag! Har tillbringat dagen med min älskade minsting som är hemma sjuk. Efter skolan dök andra dottern upp och senare också maken. Vi har ätit middag och myst tillsammans.

Kommande alla hjärtans dag hoppas jag att vi har ytterliggare ett hjärta som slår i familjen. Ytterligare ett älskat litet barn som delar vårt liv, vår vardag, vårt här och nu!

Illamående

Jag har verkligen försökt ett par dagar att lägga alla tankar och funderingar på graviditiet, mens och ÄL åt sidan men det är omöjligt. Försöker i alla fall att inte tänka så mycket på det. Men hur lätt är det när jag de senaste kvällarna varit svagt illamående och likaså på morgonen idag. Att vara illamående är kanske inte så konstigt med tanke på att minstingen haft magsjuka men det känns inte som sådant illamående. Jag har dessutom bara känt av det morgon och kväll. Så skumt, det är väl hjärnspökena som härjar. När man vill något så starkt och tänker så mycket på det så både känner och upplever man saker som egentligen inte sker/finns där. Så har det varit för mig nu tidigare och antagligen nu också. Har därför under dagen börjat få värk kring livmodern. Kanske är så att mensen eller ÄL äntligen är på G. Med tanke på mitt illamående i morse så tog jag fram några stickor och testade men det var neg på både ÄL-test och graviditetstest. Suck!

Funderingar

Jag har funderat en del de senaste dagarna kring det här med ÄL, mens, graviditet och bebis. Som det är just nu så kan jag inte bli gravid med tanke på att varken ÄL eller mens verkar vilja dyka upp. Det har gått drygt 8 veckor och ingenting händer. Jag trodde faktiskt att jag hade stor chans att vara gravid nu. Mitt problem verkar inte vara att kunna bli gravid, för det har jag blivit 4 gånger. Utan prblemet handlar nog i stället om att jag har långa cykler med långt mellan gångerna jag har ÄL och mens. För tillfället verkar jag inte ha någon menscykel alls. Jag hade sett fram emot att längta efter bebis men just nu är jag bara frustrerad och ledsen och ju mer tiden går desto jobbigare blir det. Har inte varit riktigt lycklig sen vi bestämde oss för att försöka. Inte ens när jag fick mitt pluss eftersom jag samtidigt hade bruna och blodblandade flytningar vilket påminde mig om mitt tidigare MA. Mina tankar har kretsat kring att ta en paus, att försöka ta ett break från detta försök till att skapa ett nytt litet liv för i dagsläget går det inte. Ska nog vänta tills jag varit på KK och se vad de säger och hittar där och sedan ta ställning till hur vi ska fortsätta. Det är inte lätt att koppla bort tankarna men jag måste försöka för annars blir jag galen. Jag ska försöka fokusera på det positiva och fina jag har i livet. Jag har ju trots allt två underbara tjejer och lyckas vi inte igen så gör vi inte, eller så kanske vi gör det någongång. Båda tjejerna har blivit till när vi slutat fokusera så mycket på att bli gravid, när vi sagt att nu lägger vi ner detta och blir det så blir det. Det är inte därför jag tillfälligt lägger ner denna gång utan det gör jag för att avvakta svar från KK och för att försöka må lite bättre igen. Blir ständigt påmind av vänner och släkt som fått/ska få barn och av bloggar jag följer där fler och fler nu får sina plus. Jag är verkligen jätte glad för deras skull. Vissa var oplanerade andra noggrant planerade och de var alla efterlängtade och jag förstår att glädjen är stor i dessa familjer. Jag har beställt både ÄL-test och graviditetstest på nätet men ska försöka lägga dem på hyllan ett tag åtminstone tills jag varit på KK och förhoppningsvis får jag där hjälp med att få igång mens och ÄL igen. Ibland undrar jag om jag har rester kvar från mitt MA eller om det är cystan som spökar, eller har jag kanske fått PCO eller vad är det som händer i min kropp egentligen. Den enda ordentliga mens jag haft de senaste 7 mån var 27sep och det är evigheter sedan. Om jag åtminstone har ÄL och mens så finns ju chansen och möjligheten att bli gravid oavsett om jag planerar det med ÄL-test eller bara låter det bli som det blir. Vid regelbunden mens har man ju ungefär en chans i månaden och hur många har jag haft.........jo 2 st sedan i juli förra året :-( ena gången lyckades vi ju då pricka in men det ledde till MA. Ja det får helt enkelt bli ett uppehåll nu tills jag varit på KK så får vi se vad som händer sen, det som sker det sker. Är just nu väldigt svårt att påverka det som händer med kroppen men om någon har några tips tas de tacksamt emot.

Magsjuka i huset

Har sjukstuga här hemma. Minstingen har drabbats av magsjuka. Än så länge är det bara hon som är dålig och jag hoppas att vi andra klarar oss. Riktigt trist är det med denna magsjuka. Hade både barnkalas och middag med vänner inplanerade under helgen men nu får vi vara hemma och rå om varandra istället. Det är ju inte helt fel det heller. Det behövs ibland, att bara vara hemma tillsammans och ta hand om varandra.

I morgon är det 8v sedan skrapningen och ingen mens ännu. Suck.......

Mysdag

Har haft en riktig mysdag med familjen idag och det har varit härligt. Först träning/badhus och sedan bio och nu Melodifestivalen. Vi kollade på filmen Trassel och gillade den hela familjen. En rolig, spännande och mysig film som passade både mamma, pappa och barn. Topp!

I morgon blir det fika med vänner och i övrigt ska vi nog bara vara hemma och må gott. Dagarna,helgerna och veckorna rusar förbi och det gäller att hinna stanna upp och värna om varandra så det siktar vi på att göra denna helg.

Ska få hjälp

Ringde till kvinnokliniken på sjukhuset idag där jag gick under graviditeten och fick skrapningen gjord. De hänvisade mig vidare och när jag ringde dit fick jag en tid i mars. Så skönt att bli tagen på allvar. Hon pratade om medicin för att få igång mens och ägglossningar. Precis vad jag behöver. Förhoppningen är att jag kanske redan är gravid då men om inte så får jag hjälp att få fart på det hela. Med tanke på att jag bara haft mens en gång sen i juli och det var den 27 sep och med tanke på att den alltid varit oregelbunden (dock inte så här oregelbunden) så var det inga problem att få en tid.

På kvinnokliniken på sjukhuset pratade barnmorskan om den cysta som upptäcktes vid vul. De sa ju då att den hörde ihop med graviditeten och att den skulle försvinna men denna barnmorska tyckte det var konstigt att det inte gjorts någon uppföljuning kring dennaför det är inte alltid de försvinner så även det ska göras i mars. Det kan ju kanske vara den som ligger bakom de smärtor jag upplever. Blir så trött........

Gick också in på testlagret och beställde älstickor och gravtest så vi har här hemma. Vet inte om jag ska börja med älstickor direkt till veckan eller avvakta. Det är ju omöjligt att säga när den dyker upp och det blir dyrt i längden att testa. Vet ju inte om jag redan haft äl eller om den är på väg eller om den helt uteblir denna gång.Antagligen provar vi väl några stickor till veckan i alla fall om inte mensen dyker upp.

Skönt att det är fredag i alla fall. Har syttit i nattlinnet och pluggat fram till lunch då jag masade mig in i duschen. Snart är det dags att hämta barnen och varsin kompis till dem och sen är det helg :-)

Vart har den tagit vägen?

Jag gjorde ett nytt test idag men det var negativt. Det har i morgon gått 7 veckor sedan skrapningen och ännu ingen mens. Jag har i ett par dagar haft en förhoppning om att jag blivit gravid då jag haft en hel del hugg och värk runt äggtockarna och även känningar i brösten. Detta hade jag när jag var gravid innan mitt missfall också så ett litet hopp tändes. Men icke. Funderar på att ringa in till kvinnokliniken i morgon. Tycker att mensen borde komma igång. Jag har haft mens en gång sedan jag slutade med p-piller i juli så nu vill jag ha hjälp att få ordning på den. Hur ska vi kunna bli gravida om jag varken får äl eller mens. Är så trött på detta. Om jag åtminstone hade mens så skulle vi ju ha en chans och möjlighet men just nu känns det väldigt avlägset. Så trist :-(