Över halva tiden har gått

Trodde många gånger inte att jag skulle sitta här idag med en växande mage. Resan har varit skakig och mycket psykiskt påfrestande men nu sitter jag här med ett buffande pyre som pickar på uppmärksamheten. Rädslan och oron har dock inte släppt. Det kommer den nog inte göra förrän pyret är ute och då finns det annat att oroa sig över i stället. Att fösöka bli gravid, vara gravid och/eller mamma är en konstant oro, väntan och längtan men samtidigt också det mest underbara i hela världen. Det är något jag innerligt hoppas att alla som önskar ska få uppleva. Kan inte förstå varför vissa blir gravida utan att ens försöka eller vilja medan andra som vill får kämpa och kämpa. Vart finns logiken i det egentligen? Det finns ingen logik, bara en tuff och orättvis värld som inte alltid ser till vårt bästa.

Har gått över halva graviditeten nu (om bebis kommer i tid vill säga). Helt otroligt! Pyret är vissa dagar riktigt aktiv och andra dagar känner jag knappt av henne och då kommer nojorna och oron krypande. De senaste dagarna har hon dock visat ordentligt att hon finns och frodas därinne. Så underbart! Den känslan när man känner ett liv buffa runt i sin mage går inte att beskriva. Den är helt underbar och jag hoppas och önskar innerligt att alla som vill uppleva den kommer att få göra det.

Jag tänker på er alla underbara kämpar där ute. Ni finns i mitt hjärta!

Ge inte upp, er dag SKA komma! Ni ska också få upleva en graviditet, buffarna, födelse och ett alldeles eget barn i er famn. Massor med styrkekramar til alla som behöver det.